Förlossningsberättelse del 1

Två veckor före förlossningen
 
Jag hade gått i flera dagar och bara väntat på ett tecken på att förlossningen skulle dra igång, på söndagen hade vi varit hemma hos min farmor och farfar och jag hade då känt av några tydliga förvärkar, men på måndagen hade det varit lugnt igen och jag hade börjat ställa in mig på att jag istället skulle gå över tiden. Det var då den 7 januari och jag var beräknad till den 13 januari, så det var ju ändå ett tag kvar. Måndagen gick som vanligt, Henke var på jobbet och jag var hemma och stökade här hemma. Jag stod i köket nästan hela dagen. Jag var så himla sugen på kakor så jag ställde mig och bakade cookies och så tänkte jag överraska min älskling med en riktig brakmiddag så jag förberedde en köttgryta som vi länge suktat efter att göra. På kvällen kändes allt som vanligt, jag var tung och otymplig som vanligt men jag hade inga tankar på att förlossningen skulle dra igång senare under natten. 
 
Klockan 01.30 vaknade jag och var törstig, jag skulle precis slänga det ena benet över det andra för att resa mig ur sängen när jag känner att det rinner utmed benet. "Neej jag kissar på mig!" tänkte jag och lade mig ner igen och försökte att knipa ihop. Men det gick helt enkelt inte, det fortsatte att rinna och jag förstod då att det var vattnet som hade gått. Jag kände att pulsen steg och vände mig till Henke.
"Henrik, vattnet har gått" säger jag försiktigt för att inte stressa upp honom. Men han var kolugn och gick upp till toaletten för att hämta en handuk som jag kunde svepa om mig påväg till badrummet där jag kunde konstatera att det verkligen var vattnet som hade gått. När jag satte mig på toaletten kände jag att jag skakade i hela kroppen, jag kände mig inte rädd men jag var nog i lite lätt chock. Efter jag varit på toaletten letade jag fram numret till förlossningen och ringde dit. Barnmorskan jag pratade med frågade en massa frågor, vilken färg vattnet hade haft (ljusrosa), hade jag fått några värkar (nej inte några jag märkt) osv. Hon sa att jag skulle stanna hemma och vänta på värkarna, hade de inte satt igång tills morgonen skulle jag åka in till förlossningen vid halv elva för att konstatera att det var vattnet som hade gått och göra en undersökning. Jag lade på luren och vi försökte gå och lägga oss igen, men vi var så uppe i varv för att det äntligen var dags så vi kunde inte somna. Och klockan 02,08 kände jag första ordentliga värken, jag försökte att formulera hur de kändes i ett dagboksinlägg som jag skrev under natten och jag förklarade dem som mycket onda menskramper, såhär i efterhand kommer jag knappt ihåg hur de verkligen kändes utan kan bara minnas att magen drog ihop sig och att det gjorde mycket ont. Jag ringde upp till förlossningen ännu en gång och fick prata med barnmorskan igen. Jag berättade att värkarna nu hade satt igång och hon frågade hur de kändes och hur ont de gjorde. Än sålänge kunde jag hantera dem riktigt bra och jag tyckte inte att de gjorde så jätteont, så hon sa att jag kunde vänta hemma sålänge jag orkade för min egen skull och att jag var välkommen att komma upp såfort jag kände att jag ville ha hjälp.
 
Jag försökte att hålla mig lugn och testade olika ställningar för att ta emot värkarna, jag kom fram till att det bästa för mig var att stå på knä framför soffan och luta mig över. Henke var en ängel och masserade mig i ryggslutet vilket underlättade en hel del det också. Värkarna kom tätare och tätare och växte i intensitet. Klockan 06.00 kom värkarna med 4-5 minuter emellan och gjorde riktigt ont och då beslutade vi att vi skulle ringa och åka upp till förlossningen. Vi hade redan alla väskor packade så det var bara att klä sig och bege sig ut till bilen, det hade börjat snöa ordentligt och det var riktigt kallt. I bilen ringde jag min mamma för att berätta att vi åkte upp, som tur var så lät hon väldigt lugn och önskade mig lycka till. 
Vid 06.30 var vi inne på förlossningen och en barnmorska tog med oss till ett undersökningsrum där de skulle göra den första undersökningen för att ta blodtryck och kolla hur mycket jag var öppen.
 
Forts. följer...