Halvars glass

Så härligt det är med sol och sommar. Idag har jag verkligen känt mig pigg och glad, mycket bättre än igår då jag inte alls hade någon bra dag. Mycket gjorde det nog också att min kära mamma, syster och systerdotter har varit här och hälsat på. Vi har lekt med barnen och så tog vi en promenad till Halvars glass för årets första kulglass! Theo tog jag i bärselen och Malin fick låna vagnen, det tog inte många minuter innan lillprinsen sov, så himla mysig han är den där lille godingen.

Ikväll blir det att bara vara hemma och ta det lugnt och mysa med familjen. Theo sov väldigt dåligt inatt så det ska bli skönt att bara slappa lite. Hoppas ni har en underbar dag i solen! /Jennifer

Saknar/saknar inte

 
Såhär efter graviditeten finns det saker man saknar med att vara gravid och så finns det saker man är glad att man slipper. Jag har gjort en liten lista. 
 
Saknar:
1.Sömn. Visst, nu kanske jag inte sov någon Törnrosasömn under graviditeten heller eftersom att man vaknade och behövde tömma blåsan sisådär en hundra gånger, men då kunde man iallafall ta sovmorgon eller gå och lägga sig lite när man själv ville.
 
2. Ingen "lingon-vecka". Detta ondskefulla tillstånd som drabbar oss kvinnor en gång i månaden, har man ju nu i nästan 13 månader sluppit på grund av det lilla som växer därinne. Men nu är det alltså dags igen och i några dagar nu har jag verkligen haft mensvärken från h-vetet! Det är ju nästan så att man funderar på att skaffa en till så att man slipper detta elände, men bara nästan. 
 
3. Magen. Den där lilla bullen på magen var ju bra mysig iallafall, även om man stundtals bara tyckte att den var ivägen. Ibland kan man få lite "spök-sparkar" därinne och tänka Åh vad mysigt, nu är den lilla vaken. Men snart inser man ju att det faktiskt kanske bara var en liten fis som lagt sig på snedden. 
 
Saknar inte:
1. Nödigheten. Att faktiskt kunna planera dagen utan att behöva schemalägga kisspauser och oroa sig för att det inte ska finnas toaletter dit man ska, är faktiskt riktigt skönt.
 
2. Vadkramper. Dessa otroligt smärtsamma kramper som man, iallafall i slutet, vaknade skrikandes av nästan varje natt. Nej de kan jag gott vara utan. 
 
3. Tyngden. Oj oj oj vad tung jag var där i slutet, och egentligen kanske hela graviditeten. Så fort vi plussade så svällde man ju upp som en ballong och redan i vecka 12 så började ju folk undra om jag väntade tvillingar. Och visst, lite av de där gravidkilona hänger ju envist kvar men att faktiskt kunna röra sig utan att behöva stanna upp och hämta andan efter vartannat steg känns ganska bra. 
 

Nya sovplatsen!

 
Visst, det kan se mysigt och bekvämt ut, men skenet bedrar mina vänner. Efter att ha för fjärde morgonen i rad vaknat sittandes i en ställning som bara ett övervigt cirkusfreak ska klara av, med en bebis liggandes på amningskudden framför sig (tack gode gud, och min mormor för amningskudden!) och en kramp benet som heter duga, så är det inte så mysigt kan jag lova!
 
Jag vet inte vad som hände riktigt, när lillprinsen var liten kunde jag med lätthet (en skvätt kvinnlig överdrivelse där) gå upp mitt i natten och sätta mig i soffan och amma, och faktiskt ta mig tillbaka till sängen. Men nu är det precis som att jag i sömnen går ut till soffan, slänger fram tutten och ammar och sedan får en total blackout och somnar i soffan. Jag har till och med testat att sätta larmet så att jag ska vakna och gå tillbaka till sängen, men icke, jag vaknar med mobilen i handen och fingret på larmknappen som jag i sömnen stängt av. 
Och nu tänker väl de flesta: Men kära lilla människa ligg i sängen och amma!
Men eftersom att min lilla pojke inte kan amma utan amningsnapp så slutar det i såfall med att han och jag vaknar upp i en stor blöt pöl med bröstmjölk, ni som använder/använt amningsnapp förstår nog vad jag menar. De små slabbar ju lite när de åter då liksom.
 
Så nej jag ser ingen riktig lösning på det här sovplats-problemet. Som tur är så är ju lillen så stor snart att han kanske inte behöver ha så mycket mat på nätterna så att mammsen orkar pallra sig iväg till sängen mellan gångerna. Hoppas hoppas hoppas! /Jennifer